The Brooklyn Black Chocolate Stout Disaster

av Pesadelo

Jag hade väntat i veckor. Gjort plats på en hylla i källaren där de skulle få stå. Hade funderat ut hur de skulle förgylla mina kvällar och till vad de skulle passa bra. Köpt en Valrhona Porcellana som väntade på en vän. Minnet från hur den smakade när jag köpte den förra året fick mig att dregla när jag satt och tvingade i mig Selectakaffe på jobbet efter den medhavda lunchen. Namnet, som förde tankarna till en glassmak från Ben & Jerry’s, men ändå fortfarande behöll sin värdighet. Flaskorna, stilfulla och lockande.
Också fick jag inte en enda. Inte en endaste Brooklyn Black Chocolate Stout har jag fått med mig hem. Trots att jag idag kastade mig i bilen när jag såg att fem stod på hyllan på nytt. Trots att natten störts varje timme av en magsjuk treåring som kräktes ner sängen så att jag fick byta lakan och duscha barn. Trots att jag själv kände att magen delvis var i uppror och att jag själv skulle kunna drabbas av kräksjuka när som helst. På parkeringen utanför Systemet kollade jag igen och fem flaskor fanns kvar. Men när jag kom fram till hyllan stirrade den tom mot sig. Hånfullt blängde den mot mig och skrattade tyst men gnäggande. Någon hade just lämnat affären med de fem sista flaskorna BBCS. Och jag fick gå ensam hem igen. Och hoppas på att en ny möjlighet ska dyka upp. Och att den gången ska det vara jag som drar det längsta strået.

Annonser